Detta är det första inlägget på den här bloggen. Vad är bloggen tänkt till då? Jo, här tänkte jag dela mina tankar och erfarenheter av hur det är att vara en enhetschef på mellannivå på ett större statligt verk, ett universitet. Jag står inför en ny väg att utforska, en väg jag inte riktigt känner till - än.
Men först tänkte jag ta lite bakgrund. Jag har arbetat på universitetet sedan 2002 och har här haft flera olika typer av tjänster. Jag började som administratör för olika utbildningar. Därefter började jag plugga, samtidigt som jag fortfarande jobbade en del, och läste till en magister i psykologi. Jag tycker att det här med stress och samtal var väldigt intressant. Efter min utbildning så fick jag en studievägledartjänst där jag fick mycket samtal med studenter och många är ju stressade som ni säkert vet. Men ändå var det något som inte riktigt stämde. På något sätt saknade jag administrationen. Jag är en administratör ut i fingerspetsarna och när en kvinna som var koordinator gick i pension på min dåvarande avdelning fick jag möjligheten att överta hennes tjänst som koordinator. I början saknade jag samtalen med studenterna lite men jag märkte att jag mer kom till min rätt i det administrativa, det undersökande och det beslutsfattande området. Jag trivdes jättebra som koordinator på den avdelningen.
Men så fick jag en förfrågan om jag inte ville söka en tjänst som enhetschef på en annan avdelning. Ledarskapsfrågor är något som ligger mig varmt om hjärtat och visst var det smickrande att bli tillfrågad om att söka tjänsten. Sagt och gjort, jag sökte tjänsten och fick den. Det är ett vikariat på 1,5 år och det ger mig en chans att prova mina vingar. Jag har aldrig varit chef eller ledare så jag vet egentligen inte om det passar mig, men med ett vikariat får jag i alla fall chansen att testa och möjligheten att gå tillbaka till min koordinatorstjänst om jag inte trivs i ledarrollen. Det är en förmån att kunna vara tjänstledig så länge för att prova på en annan tjänst.
Jag blev anställd på den här avdelningen den 1 juni och har gått lite parallellt med nuvarande enhetschefen. Chefskapet lämnas inte över till mig förrän jag är åter från min andra semesterperiod den 16 augusti.
Så i denna blogg kommer jag ventilera mina tankar kring mitt ledarskap och de dilemman jag stöter på. Det kommer att bli en spännande resa.
Men först tänkte jag ta lite bakgrund. Jag har arbetat på universitetet sedan 2002 och har här haft flera olika typer av tjänster. Jag började som administratör för olika utbildningar. Därefter började jag plugga, samtidigt som jag fortfarande jobbade en del, och läste till en magister i psykologi. Jag tycker att det här med stress och samtal var väldigt intressant. Efter min utbildning så fick jag en studievägledartjänst där jag fick mycket samtal med studenter och många är ju stressade som ni säkert vet. Men ändå var det något som inte riktigt stämde. På något sätt saknade jag administrationen. Jag är en administratör ut i fingerspetsarna och när en kvinna som var koordinator gick i pension på min dåvarande avdelning fick jag möjligheten att överta hennes tjänst som koordinator. I början saknade jag samtalen med studenterna lite men jag märkte att jag mer kom till min rätt i det administrativa, det undersökande och det beslutsfattande området. Jag trivdes jättebra som koordinator på den avdelningen.
Men så fick jag en förfrågan om jag inte ville söka en tjänst som enhetschef på en annan avdelning. Ledarskapsfrågor är något som ligger mig varmt om hjärtat och visst var det smickrande att bli tillfrågad om att söka tjänsten. Sagt och gjort, jag sökte tjänsten och fick den. Det är ett vikariat på 1,5 år och det ger mig en chans att prova mina vingar. Jag har aldrig varit chef eller ledare så jag vet egentligen inte om det passar mig, men med ett vikariat får jag i alla fall chansen att testa och möjligheten att gå tillbaka till min koordinatorstjänst om jag inte trivs i ledarrollen. Det är en förmån att kunna vara tjänstledig så länge för att prova på en annan tjänst.
Jag blev anställd på den här avdelningen den 1 juni och har gått lite parallellt med nuvarande enhetschefen. Chefskapet lämnas inte över till mig förrän jag är åter från min andra semesterperiod den 16 augusti.
Så i denna blogg kommer jag ventilera mina tankar kring mitt ledarskap och de dilemman jag stöter på. Det kommer att bli en spännande resa.
Kommentarer
Skicka en kommentar